Conny Svenssons

Ingenjörsgeologiska Exkursion

Ingenjörsgeologiska aspekter


Större svaghetsstrukturer i bergmassan

När det gäller byggnadsprojekt som tunnlar och bergrum, schakter i berg och grundläggning av byggnader i berggrunden är det vanligen strukturgeologiska företeelser som utgör de avgörande egenskaperna i en bergmassa. Särskilt viktigt är de svaghetsstrukturer, både mekaniska och hydrauliska svagheter, som kan finnas. De allra viktigaste utgörs av tektoniska strukturer i form av sprickor, veck och förkastningar. Exempelvis utgör sprickor icke endast mekaniska svag-heter utan utgör även samtidigt också hydrauliska svagheter i bergmassan. Detta innebär att vatten kan transporteras i densamma. Inläckage av vatten kan förorsaka stora problem vid ett tunnelarbete. Kom ihåg att det mesta av tunnelarbete försiggår under grundvattennivån.

De är givetvis de största geologiska strukturerna, makrostrukturerna, som kan utgöra större svagheter i en bergmassa. Vi finner 5 viktiga makrostruktuer. Kom ihåg att dessa makrostrukturer inte alltid behöver utgöra svagheter i bergmassan, dock, de är alltid potentiella svagheter i en bergmassa.


Bergartskontakter

Foliationer

Tektoniska strukturer - sprickor, förkastningar och veck

Självfallet har enskilda bergarters hållfasthet och vittringsgraden sin betydelse för bergmassans egenskaper. Därför vill man normalt också beskriva materialfördelningen hos en bergmassa vid ett bergbyggnadsarbete, så att man får klart för sig vilken rumslig utbredning, dvs 3D-utbredning, bergarterna har.


Ingenjörsgeologiska aspekter på Sveriges Berggrund - submeny



Ingenjörsgeologi - meny / Ingenjörsgeologiska aspekter- start / Exkurera på egen hand

Conny Svensson. B. Sc.
Dept of Engineering Geology.
Lund University of Technology. P.O. Box 118, 221 00 Lund, Sweden
E-mail: Conny. Svensson@tg.lth.se
uppdaterad 961205