Conny Svenssons

Ingenjörsgeologiska Exkursion

Ingenjörsgeologiska aspekter


Mineralkunskap och V-ingenjören

Att mineralkunskaper är viktiga i jakten på naturresurser i form av metaller är ju självklart. För kemister och metallurger, som bl a forskar om och tar fram nya material såsom exempelvis keramer, är också mineralkunskaper viktiga. Självfallet har mineralkunskaper sin betydelse för människor som sysslar med ädelstenar, juveler, guld och diamanter.
De bergartsbildande mineralen skall du naturligtvis känna till och helst kunna känna igen. De finns i den berggrund som vi bygger tunnlar och bergrum i, i det berg som vi sätter ankare eller stag i, i det berg som vi ibland pålar till. De finns också i den råvara, den sk ballasten, som vi använder till betong och vägar. En viktig teknisk egenskap är mineralens hållfasthet. Den geologiska beskrivningen av mineralen ger inga explicita värden på hållfasthet men Mohs hårdhetsskala ger dock en relativ uppfattning om olika minerals hållfasthet.
Vissa mineral är olämpliga i betong. Detta beror på att kemiska reaktioner uppstår som ger dålig vidhäftning, volymsutvidgning eller på annat sätt försämrar hållfastheten i betong. Mineralen glimmer, sulfiderna (dvs bl a svavelkis) och flinta är ytterst olämpliga i betongballast. Vittrade mineral är olämpliga som ballast i vägar och betong. Vittrat material är dessutom vanligen löst och har dålig hållfasthet.
Lermineralen. Geologiska material som innehåller lermineral är vanligtvis att betrakta som byggnadstekniskt besvärliga, mycket besvärliga, se exempelvis Hallandsåsen. Härvid ser vi helst att de ej existerar i en bergmassa. Samtidigt skall också konstateras att vi använder dem som råvara för flera ändamål; eldfast keramik, porslin, filler i pappersindustrin. Även anläggningsidustrin använder faktiskt lermineral; då man skall täta berget omkring kärnkraftsavfallanläggningarna i berggrunden och som tillsatsmedel i borrvätskor.
Grundvattnets kemi har sitt ursprung i mineralens kemi. Inom grundvattentekniken kan mineralkunskaper vara av betydelse eftersom det är vissa lösliga mineral som ger grundvattnet dess kemiska innehåll. Kvarts och fältspat är normalt svårlösliga och ger därför ringa halt löst substans i grundvattnet. Det finns emellertid vissa andra mineral som är relativt lättlösliga. Exempelvis ger mineralet halit, NaCl, höga salthalter, vilket är ett icke ovanligt problem i våra kusttrakter. Mineralet kalcit kan ge upphov till höga Ca-halter, dvs hög hårdhet, i vattnet. Karstprocessen ger självklart ett kalkhaltigt grundvatten. Ibland innehåller grundvattnet för mycket järn och detta har oftast sitt ursprung i mineralet svavelkis.


Ingenjörsgeologiska aspekter på Sveriges berggrund - submeny



Ingenjörsgeologi - meny / Ingenjörsgeologiska aspekter- start / Exkurera på egen hand

Conny Svensson. B. Sc.
Dept of Engineering Geology.
Lund University of Technology. P.O. Box 118, 221 00 Lund, Sweden
E-mail: Conny. Svensson@tg.lth.se
uppdaterad 961205