Conny Svenssons

Ingenjörsgeologiska Exkursion

Sveriges berggrund


Urberget

Det svenska urberget tillhör den Baltiska skölden och dess bergarter. Baltiska skölden består av mycket gamla bergarter bildade under jordens urtid, precambrium, dvs för mer än 600 miljoner år sedan. Urberget utgör rötter av idag nedvittrade och borteroderade bergskedjor. De bergarter som exponeras i bergytan idag bör således härstamma från de inre och djupare delarna av dessa bort-eroderade bergkedjor. Då bör naturligtvis bergarterna vara högmetamorfa och domineras av gnejs. Möjligheterna att få magmor som ger upphov till granit är givetvis också stora djupt nere i en bergkedja, se bla principfigur om bergkedjeveckning.

Det är urberget, i form av bergarterna gnejs och granit, som dominerar i Sverige. Urberget i Sverige kan underindelas i flera regioner såsom nedan, en generalisering av SGU Ba 16.
Område I, Sydvästsvenska gnejsregionen, domineras av gnejs men inom stora områden i Bohuslän finns granit och i Dalsland skiffrar. Blekingeregionen, område II, har mestadels gnejs samt vissa granitområden. Småland-Värmlandsintrusionerna i område III uppvisar mycket granit men också porfyr. Område IV, Mellansverige och Norrland, domineras av gnejs och granit. Det som föranleder underindelningen i IVa-IVd är, dels olika ålder på främst ingående graniter, dels vissa olikheter såsom leptitformationen i Mellansverige, Dalaporfyrer och Skelleftefältets metamorfa och metallförande skiffrar.

Förutom gnejs, granit samt vissa porfyrer i Småland och Dalarna,finns det normalt också diabas och grönsten i urberget. Grönstenarna utgör en varierad grupp av omvandlade, dvs metamorfa, basiska bergarter. Ställvis finns också vissa små förekomster av kvartsit och av marmor (ibland benämnt urkalksten). Inom urbergsregionen finner vi också några smärre förekomster av sedimentärt berg; Almesåkragruppens och Visingsö-gruppens sedimentära bergarter, Gävle- och Dala-sandsten samt Dalslandsgruppens sedimentära bergarter.


Materialfördelningen i urberget - ett 3D-exempel från Brännmyran

Urberget är icke homogent. Beroende på det magmatiska och metamorfa bildningsursprunget kommer materialfördelningen i urbergmassan att kunna var mycket skiftande. Vid ingenjörsmässiga tillämpningar kommer den 3-dimensionella fördelningen att vara mycket betydelsefull. Ett exempel på materialfördelningen i urberget utgör gruvområdet vid Brännmyran där vi finner att malmkroppens utbredning i rummet givetvis har avgörande betydelse för gruvhanteringen. Notera hur malmkropppen kan beskrivas med hjälp av plankarta och sektioner.


Sveriges berggrund - submeny



Ingenjörsgeologi- meny / Exkurera på egen hand

Conny Svensson. B. Sc.
Dept of Engineering Geology.
Lund University of Technology. P.O. Box 118, 221 00 Lund, Sweden
E-mail: Conny. Svensson@tg.lth.se
uppdaterad 961205